Lirama

Brun han rider till jungfruns gård
- Brun sover allena
- Ute för honom jungfrun står -
Det blåser och det regnar
-nordast uti fjällen, där vila ock tre nordmän -

Brun han breder ut kappan blå
- Brun sover allena
Och själver lyfter han jungfrun uppå.
Det blåser och det regnar
- nordast uti fjällen där vila ock tre nordmän -

Brun han rider till Rosenlund,
- Brun sover allena
Där lyster han att vila en stund.
Det blåser och det regnar
- nordast uti fjällen där vila ock tre nordmän -

Och hör du min jungfru vad jag säger om dig:
- Brun sover allena
Här har jag gjort av med femton jungfrur förr.
Det blåser och det regnar
- nordast uti fjällen där vila ock tre nordmän -

Och Brun han lade sig i jungfruns sköt
- Brun sover allena
Och på honom rann en sömn så söt.
Det blåser och det regnar
- nordast uti fjällen där vila ock tre nordmän -

Jungfrun tog upp sin förgyllande sno,
- Brun sover allena
Så band hon Brun till hand och till fot.
Det blåser och det regnar
- nordast uti fjällen där vila ock tre nordmän -

Statt upp du Brun så hastelig,
- Brun sover allena
Jag vill ej i sömnen förgöra dig.
Det blåser och det regnar
- nordast uti fjällen där vila ock tre nordmän -

Och jungfrun tog upp sin förgyllande kniv,
- Brun sover allena
Så stack hon den i Bruns unga liv.
Det blåser och det regnar
- nordast uti fjällen där vila ock tre nordmän -

Och ligg nu här båd' för hund och för Ramm -
- Brun sover allena
Ännu skall jag bära mitt jungfrunamn.
Det blåser och det regnar
- nordast uti fjällen där vila ock tre nordmän -

Och ligg nu här på svartan mull
- Brun sover allena -
Ännu skall jag bära mitt jungfrugull
Det blåser och det regnar
- nordast uti fjällen där vila ock tre nordmän -